Invasiva arter

Invasiva arter är växter och djur som förstör för och konkurrerar ut våra inhemska arter. Det är främmande arter för vår natur och de har hittat hit på olika sätt med hjälp av människan, många gånger av en slump.

Hjälp oss inventera invasiva växter i sommar

Nu kan du hjälpa till att hitta dessa växter. Lidköpings kommun har påbörjat en inventering av invasiva växter för att kunna se dess utbredning i kommunen. Underlaget kommer att hjälpa både kommunen och privata markägare för planering av framtida bekämpning.

I kommunen prioriterar vi följande arter:

  • Jättebalsamin
  • Jätteloka
  • Parkslide
  • Blomsterlupin

Ytterligare arter att hålla utkik efter, rapportera in och förhindra spridning av:

  • Gul skunkkalla
  • Sidenört
  • Kanadensiskt gullris
  • Vresros

Längre ner kan du läsa mer om hur du känner igen de invasiva växterna och hur du ska gå tillväga för att bekämpa dem. Vid frågor kan du kontakta oss på Samhällsbyggnad på telefon 0510-77 00 00.

Lupiner på ett fält

Invasiva arter skapar problem

Många invasiva arter är trädgårdsväxter som har spridit sig från trädgårdar eller från olagliga växtavfallstippar i villaområdens närnatur. Flera växter har visat sig trivas väldigt bra, därför förökar och sprider de sig i vår natur på bekostnad av andra svenska arter som konkurreras ut. Den invasiva arten kan ta över hela ekosystem och orsakar problem för den biologiska mångfalden, fiskenäringen, infrastrukturen samt skogs- och jordbruket. Invasiva arter innebär därför ofta stora kostnader för samhället och enskilda.

Fungerande ekosystem med rik biologisk mångfald är väldigt viktiga för oss människor. Dels har fungerande ekosystem större motståndskraft och återhämtningsförmåga vid till exempel klimatförändringar, dels är de viktiga för samhällets välfärd genom att de bidrar med naturnyttor, så kallade ekosystemtjänster. Vissa invasiva arter är även hälsoskadliga, exempelvis jätteloka och sidenört. Mer information om arterna finns längre ner på sidan.

EU-lagar reglerar invasiva främmande arter

Invasiva arter omfattas av olika regler. Sedan 2015 finns en EU-förordning om invasiva främmande arter där till exempel jättebalsamin och jätteloka står med. Arterna i EU-förordningen är förbjudna att sälja, importera, odla, föda upp, transportera, använda, byta, släppa ut i naturen eller hålla levande exemplar av. Alla har skyldighet att följa dessa regler.

Det finns även invasiva arter som inte står med på EU-listan, bland annat parkslide, blomsterlupin och vresros. De utgör ett minst lika stort hot mot biologisk mångfald som de EU-listade och kan inom snar framtid komma att bli förbjudna även dem. Naturvårdsverket uppmuntrar till att stoppa spridningen av dessa arter.

Som trädgårdsägare kan du hjälpa till att stoppa dessa invasiva främmande arter innan de tar sig vidare ut i naturen och orsakar skada. Var uppmärksam på vad du köper eller tar emot för växter till din trädgård. Fråga din växthandlare om råd eller läs mer på Naturvårdsverkets hemsida innan du planterar en okänd växt.

Se här vilka arter som är EU-listade. Länk till annan webbplats.

Hantera och transportera

Hur tar man bort dem?

Överlag bör arterna bekämpas i ett tidigt skede när plantorna eller bestånden fortfarande är små. De flesta arterna sprider sig med frön och därför är det bäst att ta bort dem innan de går i blom, till exempel genom att klippa av dem. Vissa förökar sig med rötterna och i de fallen är det viktigt att få bort hela växten inklusive rötterna. Mer information om arterna finns längre ner på sidan.

Avfallshantering

  • Packa växtdelarna i dubbla och väl förslutna sopsäckar.
  • Transportera växtavfallet till Kartåsens återvinningscentral.
  • Släng sopsäckarna med växtavfall i containern för energiåtervinning - INTE KOMPOST!
  • Se till att frön och växtdelar inte sprids under transporten och att inte frakta växtavfallet löst i en öppen släpkärra.

→ Läs mer om sortering på Kartåsens återvinningscentral på följande sida.

Hur jobbar kommunen med invasiva arter?

Lidköpings kommun kartlägger utbredningen av invasiva arter. Arbetet ska kunna användas som beslutsgrundande fakta för framtida bekämpningsåtgärder. Kommunen arbetar även med att bekämpa eller förhindra spridningen av invasiva arter som förekommer på kommunal mark, exempelvis jätteloka, blomsterlupin och vresros. Exempelvis gällande blomsterlupin klipps vissa gräsmarker tidigt under sommaren innan arten utvecklar frön som den sprider sig med.

Artfakta

Ta del av bilder och fakta om de aktuella arterna. Bilden på växten ligger först i flödet och sedan kommer texten nedanför, klicka på plustecknet så kommer texten fram.

Lupinus polyphyllus

Blomsterlupin är mycket utbredd i landet men kan hejdas lokalt med ihärdiga åtgärder. Arten tränger undan annan växtlighet med sitt invasiva växtsätt. Blomsterlupin finns inte på EU:s förordning om invasiva främmande arter.

Kännetecken: Blåa, rosa, vita och lila blommor i klasar på en hög spira. Växten kan bli upp till 50-120 centimeter hög och bildar ofta täta bestånd.

Förväxlingsrisk: Sandlupin som däremot är mycket sällsyntare.

Utbredning: Förekommer i hela Sverige förutom Norrbottens inland och norra fjällen. Växer framförallt på skräpmark och mager mark längs vägar.

Blomningstid: Juni-augusti

Bekämpning: Eftersom växten i huvudsak sprids med sina frön bör den ryckas upp eller slås av med lie upprepade gånger under säsongen. Viktigt är att det görs innan den blommar eller sätter frön. Hantera avfallet enligt beskrivning under “Hantera och transportera”.

Vidare läsning:
Blomsterlupin - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) Länk till annan webbplats.

Lupinus polyphyllus Slåtter - Metodkatalog (invasivaarter.nu) Länk till annan webbplats.

Reynoutria japonica

Parkslide är en av de värsta och mest seglivade främmande invasiva arterna i hela landet. Arten sprids via rotsystemet och dess förmåga till att anpassa sig till extrema eller förorenade förhållanden (exempelvis tungmetaller, salt eller varierande pH-halter). Arten kan enkelt etablera sig i olika jordar och kräver mindre än ett gram av rotskottet för att etablera sig. Parkslide finns inte på EU:s förordning om invasiva främmande arter, trots detta bedömer Naturvårdsverket arten som invasiv.

Kännetecken: Flerårig planta som kan bli upp till 2,5 meter hög och tenderar att bilda stora sammanhängande bestånd. Stjälken är grov, ihålig och ofta grön samt rödfläckig. Bladen är äggrunda, läderartade samt oftast mellan 5-15 centimeter från bas till spets. Bildar oftast vita blommor, ibland rosa.

Förväxlingsrisk: Jätteslide och hybridslide.

Utbredning: Förekommer främst i södra och mellersta Sverige, men finns även norrut.

Blomningstid: September - oktober

Bekämpning: Bekämpningen av arten är frivillig men i nuläget rekommenderar Naturvårdsverket att avvakta med åtgärder eftersom en träffsäker bekämpningsmetod saknas.

Vidare läsning:
Parkslide - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) Länk till annan webbplats.

Impatiens glandulifera

Jättebalsaminen är känd för sina frökapslar som vid beröring spricker och sprätter iväg sina frön. Fröna transporteras långa sträckor med vatten och vind vilket gör att arten lätt sprids till nya platser. Jättebalsaminen konkurrerar ut andra växter genom att ta plats och solljus samt ändra näringsomsättningen där den växer. Dessutom missgynnas många av de inhemska växterna till följd av dess goda förmåga att locka till sig fler pollinatörer. Växten är EU-listad.

Kännetecken: Vanligtvis rosa men ibland även vita orkidéliknande blommor. Växten kan bli 2,5 meter hög och bildar ofta täta bestånd.

Förväxlingsrisk: Liknar ingen annan art vid blomning. Springkorn och blekbalsamin är mer småväxta arter och har mörkgula respektive ljusgula blommor.

Utbredning: Förekommer i hela Sverige. Växer helst i fuktig och näringsrik mark till exempel nära dammar, diken och i gamla komposter.

Blomningstid: Juli-september

Bekämpning: Jättebalsamin sprids enbart med frön och kan kapas av innan blomning. Det är viktigt att inte växtdelarna lämnas kvar på platsen om plantorna gått i blom eftersom det kan bidra till nya plantor nästa växtsäsong. Den kan även ryckas eller grävas upp innan blomning. Åtgärder bör upprepas minst 2 gånger per år. Hantera avfallet enligt beskrivning under “Hantera och transportera”.

Läs mer på:
Jättebalsamin - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) Länk till annan webbplats.

Metodkatalog (invasivaarter.nu) Länk till annan webbplats.

Heracleum mantegazzianum

Jätteloka är en stor växt som är utspridd i hela landet. Spridningen sker via frön som transporteras via vattendrag eller förflyttning av jordmassor. Jättelokan har växtsaft som i kombination med solljus kan ge brännskador på huden och bör alltid hanteras med lämplig skyddsutrustning. Växten är EU-listad.

Kännetecken: Stor, flerårig, flockblommig ört med vita blommor. Har oftast en rödfläckig, tjock, ihålig stjälk och kan bli upp till 3 meter hög. Bladen är parflikiga och kan bli upp till 3 meter långa.

Förväxlingsrisk: Björnloka, tromsöloka, hörneloka, bredloka, kvanne och strätta.

Utbredning: Förekommer i stora delar av Sverige.

Blomningstid: Juli - september.

Bekämpning: OBS! Vid bekämpning ska lämplig skyddsutrustning (vattentäta kläder och handskar samt skyddsglasögon) användas för att undvika att växtsaften får kontakt med hud och ögon. Vid exponering, tvätta ordentligt samt undvik solexponering under minst en vecka.

Några metoder för att motverka jättelokans spridning är:

1) ta bort fröställningar tills beståndet minskar eller utrotas,
2) rotkapning och uppgrävning flera gånger per säsong,
3) använda marktäckande duk för att kväva växten.

Insamling och förbränning av blom- och fröställningar är avgörande för att förhindra spridning. För att avgöra vilken metod som är lämpligast, läs vidare på Naturvårdsverkets hemsida och metodkatalogen. Hantera avfallet enligt beskrivning under “Hantera och transportera”.

Vidare läsning:

Jätteloka - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) Länk till annan webbplats.

Metodkatalog (invasivaarter.nu) Länk till annan webbplats.

Lysichiton americanus

Gul skunkkalla är en mycket invasiv våtmarksväxt som det fortfarande finns chans att utrota. Arten sprider sig med frön, genom rötter och avbrutna stamdelar. Särskilt effektivt sprider den sig med frön som hamnar i rinnande vatten. Den förändrar sin livsmiljö genom att exempelvis dämma upp vatten och göra det grundare. Växten är EU-listad.

Kännetecken: Storvuxen växt med meterhöga blad och gult hölsterblad som omsluter en stor grön blomkolv. Växten luktar illa och bildar täta bestånd.

Förväxlingsrisk: Liknar ingen annan vildlevande växt i Sverige.

Utbredning: Förekommer i södra och mellersta Sverige. Den trivs i våta marker, exempelvis kärr och invid diken.

Blomningstid: Maj

Bekämpning: För att bekämpa arten behöver plantan och dess rotstammar grävas upp. Det går att göra under växtsäsongen men enklast är på våren och tidig sommar när plantorna är små och inte börjat fröa. Hantera avfallet enligt beskrivning under “Hantera och transportera”.

Vidare läsning:

Gul skunkkalla - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) Länk till annan webbplats.

Metodkatalog (invasivaarter.nu) Länk till annan webbplats.

Asclepias syriaca

Sidenört har en vit vätska som bildas när växten bryts av och som kan vara allergiframkallande. Dessutom är arten giftig för betande djur. Spridningen sker både via frön och rotfragment. Växten är EU-listad.

Kännetecken: Flerårig planta som kan bli mellan 1-2 meter hög. Har ofta långsmala, motsatta och läderartade blad som kan bli upp till 20 centimeter långa. Blomställningarna är bollformade med lila blommor som producerar mycket nektar och luktar sött.

Förväxlingsrisk: Liknar ingen annan art vid blomning.

Utbredning: Förekommer på få ställen i södra Sverige.

Blomningstid: Juni - augusti.

Bekämpning: Rekommenderat att hantera växten tidigt under säsongen, det vill säga i slutet av maj eller början av juni. Klippning eller slåtter följt av marktäckning under flera år rekommenderas och verkar vara den effektivaste lösningen. Vid mindre ytor rekommenderas att dra upp hela växten (inklusive hela rotsystemet). Hantera avfallet enligt “Hantera och transportera”.

Vidare läsning:

Sidenört - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) Länk till annan webbplats.

Rosa rugosa

Vresrosen är en mycket invasiv och tålig art. Däremot är hybrider av arten mer eller mindre sterila och betraktas därför inte som invasiva. Vresros finns inte på EU:s förordning om invasiva främmande arter, trots detta bedömer Naturvårdsverket arten som invasiv. Vresrosen sprider sig genom dess rötter, frön och nypon. Fröna respektive nyponen har bra flytförmåga vilket gör att arten kan spridas långt från den ursprungliga plantan med vatten. Likaså med fåglar då nyponen är en uppskattad föda.

 

Kännetecken: En tät, storväxt och tättaggig rosbuske som kan bli upp till 2 meter hög. Blommorna är oftast mörkt rosa men ibland vita. Arten har stora nypon med tillplattade ändar.

Förväxlingsrisk: Nyponros och andra förvildade rosarter.

Utbredning: Förekommer i hela Sverige. Den trivs på havsstränder, i stadsmiljöer och i jordbrukslandskap.

Blomningstid: Juni-september

Bekämpning: Den förvildade vresrosen måste grävas upp med rötterna och är fördelaktig att bekämpa när den är liten. Hantera avfallet enligt “Hantera och transportera”.

Vidare läsning:

Vresros - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) Länk till annan webbplats.

Metodkatalog (invasivaarter.nu) Länk till annan webbplats.

Solidago canadensis

Kanadensiskt gullris är en flerårig planta som har stor spridningsförmåga tack vare dess förmåga att anpassa sig till miljöer med varierande näring och fuktighet. Detta utgör en större risk i näringsfattiga och väldränerade miljöer där inhemska arter kan konkurreras ut. Spridningen sker främst med frön men kan även spridas med rotfragment. Under hösten bildas också rötter som utsöndrar ämnen som tränger undan andra konkurrerande arter. Kanadensiskt gullris finns inte på EU:s förordning om invasiva främmande arter, trots detta bedömer Naturvårdsverket arten som invasiv.

Kännetecken: Kan bli mellan 0,5 - 2 meter hög och har strödda blad med sågad kant. På toppen av växten sitter gula blommor i blomkorgar.

Förväxlingsrisk: Höstgullris.

Utbredning: Förekommer i södra och mellersta Sverige samt med en begränsad förekomst längs nordöstra kusten.

Blomningstid: Augusti - oktober.

Bekämpning: Oftast rekommenderas någon form av mekanisk bekämpning som kapning, uppgrävning eller markbearbetning. För att överväga vilken metod som är lämpligast, läs mer i metodkatalogen som är länkad nedanför. Hantera växtavfall varsamt enligt “Hantera och transportera”.

Vidare läsning:

Kanadensiskt gullris - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) Länk till annan webbplats.

Metodkatalog (invasivaarter.nu) Länk till annan webbplats.

Frågor och svar

Vad är invasiva främmande arter?

Invasiva arter är arter som med människans hjälp flyttats från sin ursprungliga miljö utomlands och etablerat sig i en ny omgivning. Där sprids den snabbt och orsakar allvarlig skada på ekosystem, infrastruktur och människors respektive djurs hälsa.

Varför behöver vi hantera invasiva främmande arter?

Invasiva främmande arter orsakar allvarlig skada på ekosystem. Fungerande ekosystem med rik biologisk mångfald är oerhört viktiga för oss människor. Det ger ett bättre skydd vid till exempel klimatförändringar och ekosystemens nyttor bidrar till samhällets välfärd. Invasiva arter orsakar även skada på fisket, jord- och skogsbruket samt infrastrukturen vilket medför stora kostnader för samhälle och enskilda. Därför är det viktigt att vi håller oss informerade om invasiva arter och begränsar deras spridning.

Hur sprids invasiva arter?

Spridningen kan ske oavsiktligt genom transporter, oförsiktig hantering av trädgårdsväxter eller djur som rymmer från anläggningar med mera. Människor har en stor påverkan i spridningen och ökad kännedom om förekomst och hantering av arter kan minska spridningen drastiskt.

Invasiva växtarters spridning sker oftast på grund av oförsiktig hantering av trädgårdsväxter. Många sprids med hjälp av frön eller vegetativa delar som rotfragment. Så sprids främmande arter. Länk till annan webbplats.

Vad kommer kommunen göra med den insamlade informationen?

Kommunen samlar in information för att kartlägga utbredningen av invasiva arter på mark i kommunen. Detta ska kunna användas som beslutsgrundande fakta för framtida bekämpningsåtgärder. Efter validering av fynd skickas data till Artportalen.

Var kommer kommunens inventering att ske?

Kommunen kommer fokusera på att inventera i tätortsnära skogar, naturreservat, längs med vattendrag och andra allmänna ytor. Validering av inrapporterade fynd kommer även ske löpande. Kommunen genomför ingen inventering i trädgårdar. Vissa invasiva arter förekommer som trädgårdsväxter, exempelvis blomsterlupin och kanadensiskt gullris. Läs mer längre ner om vad du ska göra om du upptäcker en invasiv eller potentiellt invasiv art i din trädgård.

Varför ska jag rapportera in?

Ditt deltagande och engagemang genom att rapportera in fynd hjälper markägare, kommunen och myndigheter att ha koll på utbredningen och planera bekämpning. Informationen kan exempelvis användas för att ge inblick i spridningen av arter och vilka områden där samordnad bekämpning bör prioriteras.

Har jag som privatperson någon skyldighet att hindra spridningen av de invasiva arterna?

Alla är skyldiga att hindra spridningen av de invasiva arterna som finns på EU:s förordning över invasiva främmande arter. Arter upptagna på EU:s förordning får inte importeras, säljas, odlas, födas upp, transporteras, användas, bytas, släppas ut i naturen eller hållas levande. Här kan du läsa om vilka arter som är EU-listade. Länk till annan webbplats.

Trots att det inte är lagstadgat uppmuntrar Naturvårdsverket till att stoppa spridningen av andra invasiva främmande arter, exempelvis blomsterlupin och kanadensiskt gullris. De utgör ett minst lika stort hot mot biologisk mångfald som de EU-listade arterna och kan inom snar framtid komma att bli förbjudna även dem.

Vad ska jag göra om jag har en invasiv art på min tomt eller mark?

Om arten finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter har du skyldighet att bekämpa den. Skyldigheten gäller för alla typer av miljöer. Det gäller även om du till exempel arrenderar marken men inte äger den. Invasiva arter som inte är EU-listade finns det inget krav på att bekämpa, däremot rekommenderas det för att förebygga framtida problem. Läs mer här! Länk till annan webbplats.

Hur ska jag hantera växtavfall från invasiva arter?

Samla ihop allt växtavfall efter bekämpningen av en invasiv art i sopsäckar och knyt åt ordentligt. Lämna därefter allt växtavfall till Kartåsens återvinningscentral som brännbart avfall- INTE KOMPOST! Vissa invasiva arter sprids enkelt om frön eller andra vegetativa delar som rotfragment kommer ut i naturen. Transportera därför inte heller oförpackat växtavfall på släpvagn med öppen gallergrind.

Vad gör jag om ser en invasiv art i naturen?

Rapportera gärna in det i kommunens e-tjänst som du hittar här. Fynden kommer vid senare tillfälle skickas in till Artportalen. Länk till annan webbplats.

Du kan också rapportera in det direkt till Artportalen som du hittar här. Länk till annan webbplats.

Genom att rapportera in invasiva arter hjälper du markägare, kommunen och myndigheter att ha koll på utbredningen och planera bekämpning.

Får jag plocka invasiva arter?

De EU-listade arterna är helt förbjudna att förflytta och sprida, dem får du alltså inte plocka. Även om det inte finns lagar som omfattar till exempel parkslide och vresros bör plockning av dessa undvikas eftersom arternas spridning gynnas om du tappar frön eller rotdelar på vägen.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Hur nöjd är du med sidans innehåll?



Hur nöjd är du med sidans innehåll?

Din kommentar blir en allmän handling och kan komma att läsas av andra. Undvik att skicka in känsliga personuppgifter. Vi hanterar alla eventuella personuppgifter enligt GDPR.

Observera att vi inte besvarar frågor om kommunens verksamheter denna väg. Här tar vi endast emot synpunkter på aktuell webbsida du besöker. Frågor om våra verksamheter hänvisas till Kontaktcenter på 0510-77 00 00 eller via kommun@lidkoping.se

Tack för ditt svar!

Hur nöjd är du med sidans innehåll?






Kan du utveckla ditt svar lite mer?

Vi vill gärna att du förklarar vad du saknar eller vad som inte stämmer för att vi skall kunna blir bättre på att ge dig korrekt information. Din kommentar blir en allmän handling och kan komma att läsas av andra. Undvik att skicka in känsliga personuppgifter. Vi hanterar alla eventuella personuppgifter enligt GDPR.

Observera att vi inte besvarar frågor om kommunens verksamheter denna väg. Här tar vi endast emot synpunkter på aktuell webbsida du besöker. Frågor om våra verksamheter hänvisas till Kontaktcenter på 0510-77 00 00 eller via kommun@lidkoping.se

Får vi kontakta dig (frivilligt)?

Skriv in den e-postadress vi kan nå dig på. Vi kontaktar dig enbart om vi behöver ställa kompletterande frågor rörande din feedback ovan.

Har du synpunkter på service och tjänster?

Läs om hur du lämnar synpunkter på kommunens service och tjänster.

Informationen skickas...

Tack för att du hjälper oss att göra kommunens webbplats bättre!

Publicerad:

Senast uppdaterad: